Tankar från Blå hallen

Upprättelseceremonin i Stockholms Stadshus var stark, smärtsam och hoppingivande. Blå Hallen var fullsatt av människor som upplevt horribla saker i sin barndom men som ändå överlevt. Mark Levengood som var konferencier beskrev publiken som en grupp maskrosbarn som vuxit sig starka och kunnat blomma mot alla odds. Som varit modiga och starka nog att berätta vad de upplevt och därmed kunnat bidra till att belysa ett mörkt kapitel av Sveriges historia.

Vanvårdsutredningen innehåller fruktansvärda skildringar av kränkningar, misshandel och andra övergrepp. Närmare 900 berättelser som samlats in vittnar om att barnen inte blivit lyssnat på och att beslut tagits över deras huvuden. Berättelserna blottlägger ett system där samhället omhändertog barn för att sedan överge dem ensamma i en dysfunktionell verklighet. Många tusentals barn försummades på grund av att socialtjänsten inte gjorde de kontroller och uppföljningar som borde ha gjorts. Så oerhört sorgligt.
.

Både talman Per Westerberg och barnminister Maria Larsson benämnde vanvården just som ett mörkt kapitel i Sveriges historia och var också tydliga med att liknande aldrig får hända igen. Westerberg sa bland annat i sitt tal att "Alla barn i Sverige har rätt till en kärleksfull och trygg uppväxt" och att "Samhällets yttersta ansvar för det ensamma barnet är oinskränkt". I slutet av talet sa Westerberg  "Upprättelseceremonin är även en påminnelse och uppmaning till oss alla i dag om att göra allt för att skydda det ensamma barnet. I dag vill vi alla med gemensam röst ropa: Aldrig mer!"

Maria Larsson hänvisade i sitt tal till Barnkonventionen, som ratificerades av Sverige 1990. "Enligt den har alla barn i Sverige rätt till en trygg uppväxt. Enligt den har alla barn rätt att bli lyssnade till. Vi måste nu göra allt som står i vår makt för att förhindra att barn vanvårdas i framtiden och då måste det finnas vuxna som ser och hör - och som gör." Hon betonade vikten av att lyssna på barnet "Om ett omhändertagande ändå måste ske har barnet en rätt både enligt Barnkonventionen och enligt svensk lag att få komma till tals och berätta om sina förslag till lösningar."

I sitt tal presenterade Maria Larsson några konkreta lagändringar som ska öka säkerheten för omhändertagna barn "Att se till att varje barn får en egen namngiven socialsekreterare som följer den unge under hela placeringstiden, det är en viktig förbättring som vi snart kan genomföra. Det ska finnas någon som lyssnar. Man ska särskilt se till att skolgången för barnet fungerar eftersom det är en mycket stark skyddsfaktor. Att tillsynsmyndigheten talar i enrum med barnet så att barnet fritt kan berätta hur livet blivit och hur de mest innerliga önskemålen om framtiden ser ut, är ytterligare ett viktigt steg."

Jag tycker att det var en stark ceremoni. Den var smärtsam, fin och värdig. Även om många har riktat kritik mot hur den anordnats tycker jag personligen att den blev väldigt bra - och var oerhört viktig. 

Fantastiska Ismanhi spelade harpa i Blå Hallen när gästerna anlände.

Ni kan läsa talman Per Westerbergs tal i sin helhet här och Maria Larssons här. Läs mer i Ärrade vanvårdade fick ursäkt. En annan vinkel: Upprättelseceremonin ett hån. Läs även BRIS uttalande: Det räcker inte med att be om ursäkt, Riksförbundet Samhällets Styvbarns uttalande efter ceremonin,

Bloggar jag rekommenderar är utredaren Göran Johansson, barnläkaren och författaren Lars H Gustafsson samt Thérèse Eriksson.