Våld i nära relationer

Ibland hamnar jag i riktigt spännande sammanhang i jobbet. Igår när jag åkte för att träffa Fredrik Reinfeldt och få en kommentar till eurokrisen var han på ett möte om samverkan mot våld i nära relationer. Representanter från familjevåldsgruppen, Systerjouren Somaya, Kriscentrum för kvinnor, Mansmottagningen och handläggare inom barngruppsenheten fanns på plats för att berätta om verkligheten som de jobbar i. Deltagarna höll alla väldigt spännde presentationer om sina verksamheter, men själva diskussionen var ganska lam. Susanne Namaani som är verksamhetschef på Systerjouren Somaya var den enda som tog tillfället i akt att framföra konkreta förslag och önskemål på förändringar. En av de allra viktigaste sakerna hon tog upp är att flera av våldshandlingarna som kvinnor och barn* utsätts för inte anses vara brott enligt svensk lag. Hon tog bland annat upp exempel med personer som uppmanats att ta livet av sig. Barn som anses ha vanhedrat sin familj, fått snaror av sina föräldrar och blivit ombedda att begå självmord. Vilket brott blir de utsatta för? Olaga hot? Fast det är ju  inget egentligt hot. Eller? Susanne Namaani säger att de på stödjouren ser systematiskt upprepade hot om våld som inte anses brottsliga i Sverige. Hon pekade på flera liknande exempel, och behovet av nya lagar.

En annan sak Susanne Namaani tog upp är att barn som vuxit upp med våld i familjen behöver ett långsiktigt stöd, inte bara hjälp med ett nytt boende. Alltför ofta glöms barnen bort - också i de fall där även de blivit utsatta för våld. Ett långsiktigt stöd är dessutom ett sätt att arbeta förebyggande mot våld och psykisk sjukdom. Något som är viktigt att satsa på. Systerjouren Somaya säger att 70 procent av de personer som bor hos dem fullföljer en polisanmälan mot gärningsmannen - vilket är en hög siffra. Precis som polisen sa på gårdagens möte kan stödjourerna ge mer hjälp än de kan, och även hjälpa till med uppföljning efter avslutad rättegång.

I mitt drömsamhälle skulle alla brottsoffer, och speciellt barn, erbjudas hjälp och stödsamtal om de blivit utsatta för brott. I mitt drömsamhälle skulle det aldrig råda "placeringsstopp" på kommunerna utan alla som behöver akut hjälp borde erbjudas hjälp. Man kan inte väga människoliv mot kronor och ören -speciellt inte när det handlar om systematiskt upprepat våld.

*Även män utsätts för våld i nära relationer, men främst är det kvinnor och barn som rapporteras utsatta för brott.

Läs mer: Den som blir slagen förlorar sin barndom. En annan upprörande artikel är Pappa tvingade dotter att spela psyksjuk och åtalas nu för grovt bedrägeri och bidragsbrott. Men dottern då? Hon som blev isolerad i 18 år och fråntogs rätten till exempelvis skolgång - vilken hjälp till upprättelse får hon?