Råd för blivande journalister

Jag har fått flera mail och frågor om hur man ska gå till väga för att bli journalist så jag tänkte skriva ett inlägg med tips och råd.

Det absolut viktigaste för att få ett reporterjobb är erfarenhet. Att kunna visa upp vad man har gjort tidigare och vilka ämnesområden man behärskar. Nästan alla arbetsgivare efterfrågar arbetsprover så det är bra att samla på sig material som man är nöjd med. Redaktionell erfarenhet brukar också nämnas i jobbannonserna och för många är det där problemet ligger. Var ska man börja? De flesta redaktioner tar numera bara emot praktikanter från utbildningar så är mitt råd är att söka sig till en bra utbildning. Om man absolut inte vill plugga så går det även att ta sig fram genom att frilansa och skriva artiklar om sådant som man är bra på eller specialiserad inom. För civilingenjörer finns det exempelvis mängder av facktidningar att skriva för och fotbollsproffs kan skriva texter till olika sportsajter. Det viktigaste är att ha uppslag (idéer) och sedan sätta ihop det till en  spännande (och korrekt!) text. Vad man börjar skriva om eller vilka man jobbar för spelar egentligen inte så stor roll så länge man får in en fot i branschen och kan visa vad man går för.

En bra grund för att söka jobb som journalist är att gå en utbildning. Här i Sverige finns det två alternativ att välja mellan:

- Akademisk journalistexamen

- Folkhögskoleutbildning i journalistik

En akademisk journalistutbildning läser man på en högskola eller ett universitet och den är vanligtvis tre år lång. Vissa utbildningar är dock bara tre terminer men då måste man ha en kandidatexamen inom något ämne sedan tidigare. En akademisk utbildning är bra på så sätt att man får en vetenskaplig grund att stå på. Den innehåller dessutom oftast en hel termins praktik vilket som sagt är guld värt sedan när man ska söka jobb. En högskoleexamen är också bra för framtiden eftersom den ofta ger bättre utgångsläge vid löneförhandlingar och är en fördel om man söker högre befattningar. 

En folkhögskoleutbildning i journalistik är oftast mellan ett eller två år och där ligger fokus på det praktiska arbetet. En fördel med folkhögskoleutbildningen är att den är kortare (= mindre studielån) och att den trots det ofta innehåller någon form av praktik. Många folkhögskolor har dessutom specialutformade utbildningar i exempelvis nyhetsfotografi och radiojournalistik vilket är bra om man är säker på vilken typ av media man vill jobba med.  För den som saknar gymnasieexamen finns det även folkhögskolor där man kan läsa in gymnasiekompetens parallellt med journalistiken.

Utöver utbildningar så finns det även kurser i journalistik på exempelvis Poppius eller Folkuniversitetet. På kurserna får man lära sig praktiska skrivgrepp och ofta ges det möjlighet att prova på lite av varje. Om man redan har ett jobb som skribent kan kurserna vara ett effektivt sätt att putsa till sitt språk.

Andra kunskaper som kan vara bra att samla på sig är språk, dataprogram och informationsinhämtning. Jag har exempelvis specialutbildningar i tv-produktion och redigering (i flera olika program) vilket gör mig attraktiv på vissa redaktioner. En kollega till mig pratar flytande ryska, spanska, svenska och engelska vilket är en stor fördel när han söker jobb. Själv pratar jag hyffsad franska och lite arabiska. Det gäller att hitta sin nisch och ta alla möjligheter att lära sig mer.

Läs mer på Journalistförbundet och Journalisten,